Rysare

Rysare är filmer som får oss att krypa ihop i soffan av rädsla, sätta händerna framför ögonen och kika mellan fingrarna. Vissa tycks inte alls bli skrämda av de oftast övernaturliga inslagen på filmduken och älskar att titta på skräckfilm. Andra blir så rädda att de får svårt att sova på natten. Här presenteras några rysare som hemsökt biobesökare långt efter att eftertexterna rullat klart.

Psycho (1960)

De flesta har nog hört talas om Alfred Hitchcocks mästerverk i svartvitt från 1960. Filmen bygger på en bok med samma namn av Robert Bloch och manuset skrevs av Joseph Stefano. Huvudrollerna innehas av Anthony Perkins, som spelar motellägaren Norman Bates, och Janet Leigh, som porträtterar kontoristen Marion Crane. Handlingen utspelar sig till största delen på Bates Motel, där Marion Crane en regnig kväll hyr ett rum. Hon är på flykt undan polisen sedan hon stulit 40 000 dollar av sin arbetsgivare. På våningen ovanför motellet bor Norman Bates tillsammans med sin mamma, som han påstår är kontrollerande och psykiskt sjuk.

I den berömda duschscenen tar sedan Normans mamma livet av Marion genom att flera gånger hugga henne med en kniv. Denna scen ackompanjeras av disharmoniska stråkar som förstärker det hemska dådet. När Norman hittar den döda kroppen blir han förtvivlad, men städar upp i badrummet och gör sig sedan av med Marions bil.

Efter ett tag börjar flera personer att leta efter den försvunna Marion Crane, bland andra hennes syster och pojkvän. När de får reda på att Normans mamma varit död sedan länge åker de till motellet för att konfrontera Norman Bates. Där hittar systern mammans mumifierade kropp, och det visar sig att Norman Bates lider av en personlighetsstörning och ibland uppträder i rollen som sin mamma, iklädd peruk och hennes gamla kläder. Denna mamma är svartsjuk och tar livet av de kvinnor som Norman visar intresse för.

The Blair Witch Project (1999)

Denna amerikanska skräckfilm skrämde slag på biobesökare mot slutet av 1990-talet. Manus och regi stod Daniel Myrick och Eduardo Sanches för. Filmskaparna ville spela in en rysare som kändes autentisk, men hade en mycket liten budget att hålla sig till. Därför hittade de på en myt om en häxa, “the Blair witch”, som höll till i skogarna i Maryland och lät sedan tre skådespelare porträttera några ungdomar som beger sig ut i skogen för att campa och spela in en dokumentär om häxmyten. Ungdomarna stöter på konstiga stenformationer och hör skrämmande ljud i tältet om nätterna. De går vilse och tills slut försvinner en av dem. De övriga lockas till ett ödehus där situationen blir kaotisk och till slut faller filmkameran till marken och filmen är slut.

Den färdiga filmen bygger på ett montage av videoklipp som sägs ha hittats ett år efter att ungdomarna försvunnit. The Blair Witch Project spelades in under åtta dagar med hjälp av handhållna kameror, vilket ger ett intryck av att händelserna är på riktigt. Regissörerna följde skådespelarna på avstånd i skogen och lämnade då och då korta instruktioner för att föra handlingen framåt. Det flesta dialoger är därför improviserade.